Ibland får jag känslan av att det här aldrig kommer att fungera. Det händer ju för fan ingenting! Men sen inser jag att  det inte ska gå så fort som jag tror att det ska gå. Jag förväntar mig att ändras på en dag, fast det egentligen är månader jag måste räkna med innan jag ser riktiga resultat. Jag har gått och litat på att jag ska rasa i vikt för att nå min målvikt kanske i höst. Jag har insett nu att det jag gör är något som kommer att påverka hela mitt liv. Själva vikten kommer jag ju säkert bli klar med någon gång nästa år, men sen då? Jag kommer inte vara klar när jag har förlorat alla mina kilon. Jag vill ju även bygga mycket muskler, och för att få den drömkropp jag vill ha så måste jag räkna med att det kommer att ta många år. Och eftersom jag har så sjukt lätt att gå upp i vikt, så räknar jag med att det här inte är en "diet" som jag går på för att förlora de kilon jag har i övervikt. Det här är en livsstil som jag kommer leva med hela livet. Och jag struntar faktiskt i hur lång tid det tar, så länge jag någon gång kommer dit.

 

Jag har ju kollat upp min förbränning osv, och jag insåg då att jag har väldigt låg förbränning för att vara så överviktig. Så det är en självklarhet att jag faktiskt går ner i vikt lite saktare än de flesta skulle ha gjort. Men det måste jag acceptera. Jag kan inte göra någonting åt det, så då gäller det att kämpa lite extra. Och det gör jag mer än gärna. Så länge jag känner förändring, och så länge jag mår bra, så får det gå sakta.